Permafrostshelvetet som vi alla drabbades av i vintras (= fram t.o.m april) gjorde att jag minsann skulle ha färska potäter FÖRE midsommar. Sagt å gjort, groddade några knölar i fönstret för att sedan sätta dem i några plastbackar i växthuset. Å sen jävlar....... hej i min vänstra fot vad det växte/växer. Blastrarna (vad heter det i plural??) är nu ståtliga träd å verkar trivas ypperligt.Men.......... när? Ska jag? Börja gräva upp färskpotäterna?Kommer det säga pip när det är dax?Kommer nån liten lampa lysa?Kommer min granne komma in med sill å nubbe?Kommer det växa upp en skylt som säger "Färdigt"?Jag är ett ess på att klippa gräslök, välja goda sillsorter, duka fram glas å tallrikar, t.o.m att koka de små färska. Det enda jag inte har fullständig pelj på är när jag ska börja skörda...!?Grannen frågade mig varför jag ska odla nåt som kommer kosta en krona kilot?Jag svarade att jag gör det av samma skäl som hunden slickar sig i rumpan. Jag kan och jag vill!!!!

Har märkt att ju mer oung man blir desto mer uppskattar man oväsen. Var ute nyss med hojen, det är mäkligt hur euforisk man blir när det går undan, fläktar och LÅTER!!!Antar det är nån form av primitiv kris - hoppas bara att den varar länge, för sånt man mår bra av ska man ju uppmuntra.

Idrott luktar svett.Sport luktar bensin.

....eller paralyserad - sak samma.Satt ute och åt en mycket sen lunch med en väninna efter jobbet. Plötsligt i ena ögonvrån såg jag en ryggtavla som jag känner igen bland tusen andra. Jag kan denna hållning, denna rygg, denna person sen jag var sjutton år - märkligt, men vissa fastnar uppenbart mer än andra.-Hej, länge sen sist!? Sen var snacket igång medan min kamrat vackert fick sitta ensam och vänta en stund. Det har aldrig varit nånting mellan oss, kommer aldrig bli något heller men ändå..... trots det blir jag alltid fullständigt perplex en stund innan jag kommer upp på banan igen och när jag väl är där uppe igen njuter jag av varje sekund och vi båda har en bra stund där bara vi existerar. Ska man leta efter drömmars ideal så är nog detta så nära man kommer. Så har det varit och så kommer det att förbli. Referensram kallas det visst!Skönt att kunna ha sporadisk kontakt och ändå behålla den på ett djupt plan.Hur slutade mötet? Före semestern gäller middag och helkväll. Behaglig förvirring råder fram tills dess och säkert därefter med.

....sker följande;* -Tjohoo vad fräckt, ett sånt kaos det kommer bli; säger flinande kollegor som känner till situation och orsak.* -Fan, vart ska detta sluta; säger äldsteman på firman.* -Menar du verkligen allvar?; säger gruppbasen bekymrat.* -Jävla svikare, dra åt helvete; säger käre herr VD.Allt detta sker medan konflikträdd påläggskalv i mellanchefsledet tänker, att kommenterar eller låtsas jag inte om detta så har det nog inte hänt egentligen och därför kommer jag inte få något problem med personalbortfall - allt medan han tiger å blundar så hårt som det någonsin går. Men när den lille spjuvern vaknar står han ensam kvar.Under tiden allt detta sker går jag med ett stort leende och tar mig ännu en kopp kaffe samtidigt som jag tänker på vad jag sen ska döda tiden med de få dagar som är kvar. Ringa nån? Spela nåt på datorn? Lyssna på radio? Städa ur min bil?Prata skit med nån som är kvar på skeppet? Mindre än månaden kvar!! :-D

Någon gång någonstans har jag hört att en porrfilmsstjärna får sitt artistnamn genom att ta sitt andranamn och kombinera det med sin barndoms gatuadress.......... detta skulle betyda att jag skulle få Raoul Hentorp som artistnamn. (ko-ko!)Hur jäkla upphetsande är det på en skala??????????????Tur för mig å min omvärld att jag har ett annat yrke.

..... och dess presenter löses uppenbarligen effektivast under sämsta tänkbara förhållanden.Seneftermiddagen bjöd på regn, regn, regn och sen som avslutning ett rejält ösregn - nä, jag glömde inte paraplyet!!!Gick in med målsättningen "hellre dö än tveka" och klarade av butik efter butik och stundtals hamnade man vid nån kassadisk för att betala nåt nyttigt/roligt/onödigt.Två papperskassar senare vandrar jag, paraply och tämligen mager portmonnä tebax till bilen.Full fart till da house! Jag har klarat av denna syssla ännu än gång!! Förvånad? Absolut, men nöjd.

.... är ju inte alltid så enkelt som man vill föreställa sig.-Vad önskar du dig?-Vet inte eller vad som helst.-Hur ser en sån ut?-Strunt samma, pengar då!?-Så fan heller! Du ska ha paket, frågan är bara vad som ska ligga i paketen......?Sagt och gjort - ut på stan för att skaffa sig inspiration. Uppenbarligen lättare sagt än gjort. Kom hem med en ryggsäck (till mig själv), nästan en sovsäck (oxå till mig själv) samt en jäkla god middag - som jag naturligtvis åt själv. Kan väl kolla födelsedagspresenter nån annan dag......Imorgon!! Imorgon ska jag ta tag i detta med största allvar (tänker jag idag iaf), då ska det hittas... det där som alla egentligen vill ha fast ingen har kommit på det än.Undrar vad det är egentligen........???Kommer tebax imorgon när och om jag vet.